Allt fint

Nu börjar det bli riktigt fint i trädgården och vi skördar en hel del. Häromdagen frös jag in dill, persilja, bladpersilja och basilika och det är en härlig känsla att gå runt och plocka korgen full av kryddor och ändå ha mängder kvar i landet. 

Kooikerträff 

I helgen var jag på kooikerträff hos Lovis uppfödare. Nederlandse kooikerhondje är ju ingen jättevanlig ras så därför är det roligt att träffa andra. Det var säkert 30-40 hundar där. 

Det första som hände när vi kom fram var att Lovis mamma med matte gick förbi. Dom hade inte träffats på 2 år men dom blev SÅÅÅÅÅ glada. Lovis sprang glädjevarv runt och visade sig underlägsen och mamma Mandy blev också jätteglad. Så roligt att se att de kommer ihåg varandra.

Hämta vatten 

Det känns väldigt idylliskt att ha en brunn som man man hämta vatten från. När vi var små hade vi en brunn i trädgården, men den fungerade inte så att ha en som fungerar är ju coolt, men alltså jag vet inte. Hade ju varit praktiskt om den hade legat nära något där vi verkligen behöver vatten. Nu kan man lika gärna gå in och hämta när man ska vattna fåren eller ta trädgårdsslangen vilket går mycket fortare. 

Jaja. Det ser ju fint ut i alla fall, men I love utveckling, så nu väntar jag på vår så vi kan använda trädgårdsslangen 😉

Sista slöjdkursen 

Idag var jag på min sista slöjdkurs . Det betyder att min föräldraledighet snart är slut. Jag började slöjdhandledarutbildningen när Marius var två månader och har haft en träff i månaden hela året

Idag var det plåtslöjd.  Rätt avancerat, men roligt. För min del blev delen värmeljushållare av en modersmjölkersättningsburk och ett hjärta som ska bli julgranspynt.

Nu blir det till att slöjda vidare på egen hand 

Regeringens historiska miljösatsning

Det har varit mycket snack om slöjd och hantverk här på bloggen det senaste, och mindre om miljö (även om jag ser slöjden och hantverket som ett sätt att minska köpbehovet och därmed inte bidra till den ekonomiska tillväxten på samma sätt). Men jag tänkte vi skulle snacka lite om regeringens nya miljösatsning. Den här satsningen ska tydligen vara historisk. Man ska under tre år (2017-2020) lägga 12,9 miljarder på klimatet och främst inriktat på fyra områden: omställningen till förnybar energi, fossilfria resor, lokal klimatomställning och internationella klimatinvesteringar. Här kan ni läsa mer om regeringens klimatsatsning

Jag tänkte gå igenom de olika områderna och ge min syn på det hela.

  • Omställningen till förnybar energi
    Regeringen har på sikt en ambition att Sverige ska ha 100 % förnybar energi. HURRA! säger jag! De väljer även att satsa på solenergi och att de villaägare som säljer solel ska slippa momsregistrera sig. Allt som gynnar solenergi är bra tycker jag och det är härligt att även makten har insett att solen är den bästa energikällan (istället för att satsa allt på vindkraft som är lite problematiskt om man ser till den biologiska mångfalden och djurlivet). Man satsar även på forskning i ämnet för att nå målen, men eftersom det inte finns någon tidsplan för målet så känns det inte riktigt som en helhjärtad satsning.

 

  • Fossilfria resor och transporter
    Mycket bra satsning, men blir lite besviken över att det mesta går ut på att förbättra järnvägen. Den största summen går till järnvägsunderhåll och en mindre för att etablera nya järnvägar. Jättebra på många sätt, man vill få folk att ta tåget till jobb exempel. Tyvärr är järnvägsnätet inte tillräckligt utbyggt och det kommer bli svårt att göra så de flesta kan åka järnväg eftersom många ofta behöver ta något transportmedel TILL järnvägen och då behövs miljövänliga bilar, cykelvägar och säkrare bilvägar osv. Dessutom måste man ändra folks attityd till bilåkande, kanske i kombination med att korta arbetsdagarna. Eftersom vi jobbar så mycket vill man oftast ta snabbaste vägen hem, och på landsbygden är det oftast med bil tyvärr. Förutom järnvägen satsar man under 2017 pengar på supermiljöpremie, som tyvärr är en premie som gynnar folk som har råd att köpa en miljöbil. Jag hade gärna sett mer satsningar för att underlätta för människor att köra en miljövänlig bil.

 

  • Lokal klimatomställning
    Regeringen vill satsa på Klimatklivet, som innebär att kommuner, företag, organisationer m.fl. kan ansöka om investeringsstöd för åtgärder som minskar klimatpåverkan, såsom exempelvis satsningar på biogas. De vill även ha ett stadsmiljöavtal som ska bidra till mer hållbara städer, samt en förstärkt satsning på klimatanpassning som ska anpassa samhället efter klimatet. Vad nu det sistnämnda innebär har jag ingen aning om. Den här kategorin känns väldigt vag och min känsla är att mycket av dessa satsningar kan rinna ut i sanden. Jag hade hellre sett fler konkreta satsningar som inkluderade samhällsmedborgarna på ett annat sätt. Nu kommer tyvärr inte klimatomställningen synas på individnivå.

 

  • Investeringar i internationella insatser
    Detta handlar om att stärka EU:s utsläppsrätter. Det handlar även om att inkludera klimat och miljö i biståndsramen, vilket innebär att stödet till Gröna Klimatfonden föreslås ökas samt att Sidas anslagspost för globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling ökas.

 

Sammanställningen för budgeten ser ut så här (räknat i miljoner)

budget

 

Generellt kan jag tycka att satsningen är bra. Det är väldigt roligt att någon regering tar krafttag när det gäller miljön. Men jag är lite besviken att man inte tagit med så mycket förändring på individnivå. Jag anser att för att förändra jorden så krävs det medvetna medborgare som känner till klimathoten och de miljöproblem vi har i samhället idag. I den här budgeten lägger man mycket kraft på kommuner, organisationer och företag, vilket är väldigt bra. Men då blir det sedan upp till dessa att i sin tur informera och utbilda invånarna.

Jag tycker även att det är lite trist att man fått med tillväxtaspekten i allting. Man vill inte ha ett jordklot såsom det såg ut innan, låta människor förenkla sin standard och ”Back to basic”. Jag kan förstå att vissa omställningar är svåra att göra, men det finns inget i budgeten som tyder på att man vill ta vara på det som var bra förr. Istället vill man bara utveckla man sätter helt sin tilltro till TEKNIKEN och tror att det är tekniken (och inte människorna) som ska lösa klimatkrisen. Det tror jag är en farlig väg att gå. En kombination hade varit det bästa. Men det är bara vi själva som kan förändra. Bara vi!

 

Har klimatet ett kön?

Häromdagen var det Overshoot Day. Det betyder att vi nu har förbrukat alla jordens resurser för i år. Nu och fram till nyårsafton lever vi alltså över våra tillgångar. Den här dagen infaller tidigare och tidigare för varje år. 

Men hur ser det ut med genus och miljö? Har klimatet ett kön? Svaret är: Ja!! Män står för de största utsläppen samtidigt som kvinnor drabbas mest av klimatförändringarna och miljöförstöringen. 

Jordens vänner har tagit fram en skrift son heter Har klimatet ett kön?  där de tar upp olika exempel på vilka som bidrar till klimatförstöring.

Orkaner, översvämningar och jordskred gör inte skillnad på kön, ändå där det fler kvinnor än män i naturkatastrofer. Det kan bland annat bero på att kvinnor i större utsträckning är ansvarig för hem och barn och har ofta inte samma möjligheter att lämna allt och fly och eftersom de ofta är hemma når de inte katastroflarm lika lätt.

FN:s flyktingorgan (UNHCR) har uppskattat att det år 2050 kommer finnas 250 miljoner klimatflyktingar. Och vi vet idag att män har större möjligheter att fly än sina fruar och barn (der kan vi bara se på de som kommer till Europa frpn krigets Syrien idag). 

Slutsatsen av detta är att kvinnor drabbas mer än män när det gäller klimatförändringarna 

Men när vi ser till vilka som bidrar till klimatförändringarna och miljöförstöringen är det inte kvinnorna som ligger i topp. Här kommer några exempel :

  • Män åker dubbelt så mycket bil och flyg som kvinnor
  • Män förbrukar 20 % mer energi än kvinnor
  • Kvinnor jobbar närmre hemmet och pendlar inte lika långt som män 
  • Nya bilar registrerade på kvinnor drar 7 % mindre bränsle än nys bilar registrerade på män
  • Ensamstående män lägger 30 % mer pengar på kött än ensamstående kvinnor 

Självklart är det ju så att rika människor gör av med mer resurser än fattiga, en rik amerikansk kvinna gör av med resurser än en fattig indisk man. Men jämförelserna mellan kön i respektive inkomstgrupp är slående. 

Strävan mot ett hållbart liv

Välkommen till min bloggDSC_6650

Jag heter Linn och bor med min man Rasmus, vårt barn Marius samt hund, katt, får och höns på en liten gård i Bohuslän. Vi är väldigt intresserade av natur och miljö och försöker leva på ett hållbart sätt, vilket inte alltid är så lätt. När Marius föddes i januari 2016 började jag fundera mer på vad det är för värld som kommer finnas kvar när han växer upp.

I min blogg kommer jag skriva om vårt liv och våra projekt, som så många andra, men jag försöker ha en miljöaspekt på det hela och se hur vi kan minimera vår klimatpåverkan på små smarta sätt.

Om alla levde som jag skulle vi behöva 2,84 jordklot, och det går ju inte an. Dags för förändring. Är ni med?

fotavryck